Tänk om pengar växte på träd...
... och jag var lyckligt lottad med en trädgård av dessa.
Då skulle trädgårdsarbete vara en fröjd och att kratta löv en härlig känsla.
Efter att man räfflat ihop en hög sedlar kunde man dra iväg på stan och handla.
Eller skulle det bli så illa tillslut att man började elda upp sedlarna, som man gör med lövhögar.
Nä... DET tror jag då inte!!!
Idag såg jag ett gäng socialbidragstagare sticka iväg på sina skotrar.
Kan inte låta bli att känna bitterheten på tungan.
Hur fan har de råd?!?
De vill inte jobba men ändå kan de åka skoter en skön söndag med familjen.
Känns konstigt.
Att det är möjligt.
Har de pengaträd?
På tal om att kratta löv... gud, vad jag längtar till våren.
Vi var nyss ute med hunden och jag fick den där plötsliga längtan efter värmen.
Jag: "Åh, vilken vårkänsla jag fick!!!"
Mr T: "Blev du kåt, menar du?"
Vårkänslor kan ha olika betydelser för olika människor.
För mig är det frihet... jag längtar så in i nordens!!!
Moster och Peter ska på fest!
Mamma, jag har läst Trasig. Jättebra!
Idag har jag haft en skön dag.
Steg upp klockan sju. Gick med Rasmus och sen kröp jag ner i sängen igen.
Sov till elva nångång.
Åt frukost och sen gick jag och la mig med boken igen.
Lite senare kom Nettis och hämtade upp mig.
Vi skulle hem till moster och Peter för att fixa lite inför Trav-galan.
Först ut i stallet och att ge hästen (nu minns jag inte vad hon heter) lite morötter.
Nettis myser.
Sen var det dags att ordna moster...
Peter kände ingen brådska...
Så fin så fin!!!
Moster, blev du lite fnittrig över all uppmärksamhet?
Galans finaste par!
Hoppas ni hade en härlig kväll! Puss och kram!
Att vakna med huvudvärk...
... är inte roligt!
Enkel huvudräkning: migrän + aktiva barn = ?
Annars finns svaret här: ? = Katastrof!
Slutade jobbet kvart över elva.
For hem, tog en Eeze och sov i två timmar.
Vips! Det gjorde susen... blev hur pigg som helst!
Så ooootroligt skönt!
Sen var det innebandyträning.
Den gick bra. Laget körde på och jag kände mig bortskämd med två extra tränare.
Så skönt att kunna dela upp laget och bara sköta halva gruppen.
Framför allt eftersom man då har chans att ge alla barnen dubbelt så mycket uppmärksamhet.
Alvin var hos Kevin ikväll.
Alvin och Gellan har börjat i teater.
De var igår på sin första lektion på Teater Thalia i Timrå.
De var lite pirriga.
Jag och Nettis var väldigt pirriga.
Men oj, vad de hade roligt! Så kul att se dem!!!
Lena är en fantastisk dramapedagog.
Jag fascineras.
Här är Alvin utklädd på Länsmuséet i Härnösand.
Kanske jag snart har nån bild på Gellan i teater-utstyrsel också.
Våra små linslusar!
Det är väldigt fel...
... när min största oro vid tanken av min makes framtida död är oordningen jag måste ta reda på.
Downperiod eller vad...?
Ifall kärlek var Sveriges valuta hade vi kanske klarat oss... men det går väl inte att leva på kärlek i en verklighet som heter Kronor.
Inte blir det bättre av att ena parten är neurotisk och säkert har en diagnos som kräver rutiner och skriftliga dags-scheman (jag) medan andra parten helt enkelt skulle kunna leva i ett träsk och till middag äta hemmagjorda barkskorpor (mr T).
Fan, vad jag är down.
Tycker jag är schysst som faktiskt åker runt i denna bil... men att också köra runt med en sönderslagen ruta och ett avgassystem som tar i marken... det köper jag inte. Varken med kronor eller kärlek!
Är döless!
Just nu finns det ingen Pollypåse i världen som skulle kunna få min kärlek att blomstra... iallafall inte så länge den jävla trasiga Golfen står kvar på uppfarten och jeepen inte ens går att köra. Eller så länge alla dessa sopsäckar vi skulle ha kört iväg på soptippet visar sig varje dag jag far till jobbet samtidigt som hålet upp till övervåning gapar stort varje dag jag kommer tillbaka hem från jobbet.
Jävlar, vad jag är trött!
Varför börja bygga en båt när vi inte ens fixat dörren till uteförrådet?
Äh... tror jag ska gå och spy på nån!
Vem finns närmast till hands?
Jo, han som får min galla att jobba sig uppåt till vansinne!!!
Uuuääähhhh!!!!!!!!!!!!!! *splash*
Gladiatorerna
Nu sitter vi här framför tv:n och tittar på dessa jättar till kvinnor.
Just nu Gatloppet för de kvinnliga utmanarna.
Jag känner paniken över min mage som ser mer ut som en tvättsvamp än en tvättbräda... men... idag började jag min träning.
En väldigt mild start, kan jag säga.
Vi har också kört gladiatorerna.
Gatloppet.
Jag mot fyra barn under tio år.
Jag var också en jättekvinna...
USch... är inge sugen att skriva.
Har aldrig nåt särskilt roligt att skriva nu för tiden... eller så minns jag helt enkelt inte.
Kan bara meddela att vi har bra dagar... och lever livet.
Jag vill inte bli magsjuk!
Nu har det startat...
Fler och fler barn... och lärare... på jobbet har insjuknat.
Shit, va nojjig man blir!
Knepigt det där... bara man börjar prata om magsjuka så startar alla symptom.
"Visst är jag nog lite illamående ändå"
Moster, mamma ska inte på fest förrän i Mars. Så hon har ett tag på sig att längta.
De börjar på Teater Thalia, här i Timrå.
Mamma, underbart att höra din röst!
Hoppas Björn ser mer normal ut snart.
Ja, låna boken.
Ska fundera ut nåt åt Lilleman.
Kom nyss hem från innebandyn.
Match mot F-99... vi åkte på storstryk.
Men men... på söndag är det sammandrag i Matfors.
Då får vi nya chanser.
Har jag berättat att Alvin har slutat... igen.
Så nu kör jag på till april, tillsammans med mr T... sen lägger vi av.
Torsdag...
Imorgon fredag... och skönt med helg!
Myskväll hos Malin
Äntligen träffades vi.
Med mig var Nettis... vi blev kvar länge och pratade om allt mellan himmel och jord.
Ja... livet alltså.
Det är mycket att ta igen när man inte träffats på ett tag.
Idag for min Sol till sin pappa.
Jag har legat i sängen och läst en hel del idag.
Boken är utläst.
Va bra den var!
Halsontet har försvunnit.
Jag behövde antagligen min vila.
Mamma, jag vet inte om jag har möjlighet att skicka nån kopia. Har inte tillgång till någon skrivare just nu. Men ska kolla upp det. Hahaha... börjar du redan ladda för festen?!! HAHAHA! Partypinglan.
Moster, jag tänkte inte ens på att du faktiskt bor i Kovland numer. Sen blev det rätt sent hos storebror jag vet inte om det hade varit så trevliga ungar att ta med sig... hehehe.
KRAM på er båda två!
Ja, dessa två håller ihop... när det passar dem.
De är så lika. Humöret upp... och humöret ner.
Grubbleri och grubblera.
Om en vecka börjar de på teater tillsammans... hoppas verkligen att de kommer gilla det!
Några dagar blankt...
... men helt blankt har det förstås inte varit.
Innebandy, Drakstaden, Skridskor och en massa annat.
Så när kvällen allt kommit så har jag längtat till sängen.
Har fått låna en superbok av storebror, "Trasig". Kolla upp den!
Arbetet går jättebra.
Jag är resurs i en etta på Böle.
Där blir jag i två månader.
Skönt att veta från en dag till nästa vart man ska ta vägen.
Annars då?
Nja... inte mycket.
Gellan och Alvin efter första doppet i Lögdösjön... gud, va jag längtar till våren!
Hos Storebror i Kovland
Idag har vi varit hos Storebror och Sofie... och alla barnen.
När vi anlänt (och hoppat upp Jill ur sängen) käkade vi majskolvar.
Sofie poserar gärna på den runda, vita mattan 
Nora som numer bär glasögon tränar sitt öga... därav sjörövar-looken.
Tone håller sig i närheten av sin kusin. De har verkligen funnit varann, Alvin och Tone.
Jag fick köpa en kram av Natalie. Godis funkar alltid!
Storebror... min storebror!
Ja ja... sen var det dags att gå ut i snön.
Nora kämpade på med gipsad arm.
Snö funkar också... att få ner i magen. (Natalie)
Jo, men se där! Nu har Jill vaknat!!! Hehehe...
Alvin hade med sin bräda.
Motion även för de vuxna... eller iallafall Kent.
Hela gänget!
"Tone! Åk inte! Vi ska ju gå vidare nu..." (försent... ungen är redan på väg nedför backen)
Gissa hur det slutade?
Kent fick lite mer motion.
Sen var det dags att hälsa på Lilleman... en åsna på granngården.
En liten på axlarna...
och en något större under armen.
Lilleman, med en stickad hatt och allt! Fantastisk! Hur snäll som helst.
Barnen gav honom hårdbröd och vi andra kliade hans mule.
En storasyster är bra att ha!
Sofie visar upp min favorit-tupp.
Hon skottar hönsskit...
medan brorsan skottar snö.
Som sagt... en storasyster är bra att ha... till både nytta och nöje!
Vilken härlig dag vi haft!
Ungarna ville helst stanna.
De fick även med sig färska ägg hem... som de plockat själva underifrån en höna.
Vi har gett oss på ett löfte... en gång i månaden ska vi träffas.
Ska bli spännande att se ifall vi klarar det.
Några mysdagar
Hade en härlig träff härom kvällen.
God mat hemma hos Emelie (Daniel kockade). Med mig hade jag Jonna och Jill.
Som vanligt hade vi roligt och myste ihop.
Igår kom Nettis med Gellan. De hade även med en kompis, Lilly.
Barnen lekte en stund.
Så härligt att se Nettis bädda ner sig i min soffa, för omväxlingsskull.
Det brukar ju vara jag som bäddar ner mig i hennes soffa.
Barnen har varit hos oss hela veckan.
Så skönt att få lite extra tid med min Sol.
Lillan var hos oss mån-ons.
Barnen trivs ihop och de är så glada i varandra (om man inte räknar med de olika åldrarnas tillkortakommande... vad gäller socialkompetens.. hahaha... visst finns det duster och olikheter som ibland kan gå mig på nerverna... men... i det stora hela är de fantastiska ihop)
Jag och Alvin var en dag på Drakstaden också... förstås!
Jag jobbade och han cyklade.
Dagbladet kom förbi.
Insåg hur lik vi är varandra, jag och min unge, vi ville gärna båda vara med på bild.
Hur kul som helst ju!
"Två som trivs i Drakstadens åkpark är Chatrine Nordlund och sonen Alvin Bäckström från Timrå.
Chatrine är ideellt arbetande förälder i föreningen".Foto: Eva-Lena Olsson
Våga vara lat!
Äntligen har jag fått min upprättelse!
En professor var inbjuden till "Stjärnorna på slottet".
Han sa, för att människan ska må bra, ska man inte skämmas för sin lathet.
Åh... inte konstigt att jag mår så bra!!!
Jag är oerhört lat... och jag skäms inte ett dugg!
Alla borde vara lata... kanske inte lika ofta som jag... men iallafall ibland.
Just nu är jag också lat.
Sitter i soffan med mina tofflor (känner du igen dem mamma?)
(nähä... mamma här kommer en närbild)
(Japp, tack för dom!)
Moster, alla hälsar tillbaka och ge Peter en bamsekram från oss!
Hört utanför toaletten här hemma:
En pappa står inne på toa med sin dotter som inte egentligen hade tid med toabesök.
- Nu är jag klar!
Hon är glad och är redo att gå därifrån.
- Är du redan klar? Har du bajsat?
- Ja, jag har bajsat... jag är klar.
- Nä, men det tror inte jag. Det är ju inget bajs i stolen.
- Den har väl åkt ner...
- Hmmm... har dina bajskorvar armar och kan simma själva ut i havet?
Flickan gav inget svar. Hon fick sitta en stund till och läsa tidningen.
Undra om fåglarna vet att det är nytt år...
Jag sitter uppe i Sunne.
Utanför äter fåglarna av det svärmor hängt ut.
Talgoxar, blåmesar och hackspettar... undra om de vet att det nu är 2012?
Kanske de firade nyårsafton igår också?
Iallafall såhär såg vår nyårsafton ut:
17:00 Vi anländer till Sunne. En plats vi älskar. Huset är kallt.
18:00 Samtidigt som huset värms upp börjar vi med maten. Rasmus är ute.
19:00 Vi sitter vid bordet och pratar. Mannen dricker whiskey och jag äter godis. Vi skrattar. Inser att det var nog mannens humor jag föll för först. Skratt leder till så mycket mer än bara värk i käken och magen.
21:00 Vi är nedbäddade. Pratar om inredning och barnuppfostran.
21:20 Mannen sover men jag ligger vaken. Borde kanske kliva upp och hitta på nåt... men det är så skönt under täcket. Funderar på ifall jag ändå ska våga gå ut på dasset. Åt nog lite för mycket...
22:00 Jag ligger fortfarande och njuter av värmen och lugnet i huset. Kliver upp och lägger lite ved på elden.
Kryper fort ner igen under täcket. Magen känns ännu mer full nu.
23:30 Måste på dass! Väcker mannen som vaknar med ett ryck. Han kliver upp och letar sina kläder fortfarande sovande. Tillslut sitter jag där. Paniken för det mörka hålet jag sitter för känns nere i magen och jag kräver av min man att inte stå längre bort än en meter. Han måste även prata... hela tiden... så jag har nåt att tänka på.
Avklarat!
00:00 Gott Nytt år! Vi skålar vid köksbordet för att strax återgå till tidigare syssla. Att ligga i sängen... men nu sover vi båda.
08:45 (2012) Blåsan spränger och jag skyndar ut med Rasmus i hälarna. Vi båda gör fina fläckar på snön bakom huset. In igen och kryper ner.
09:45 Vaknar av att nåt spänner mot låret. Herregud, mannen snarkar och är långt bort i fjärran drömland. Men den lille vakthunden är minsann alltid högst närvarande. Som en ståndaktig liten tennsoldat.
10:30 Frukost och skratt.
Herrejävlar vilken skön nyårsafton vi haft!
Rasmus har sluppit alla raketer och vi har sluppit klä upp oss.
Min man är utvilad... första gången på väldigt länge.
Om några timmar ska jag till Nettis och snart ska jag ringa till Solen för att höra hur hans afton varit.
Diskussion om fyrverkerier
Jag och min man är ute med den ständigt hungriga hunden (ja, han är avmaskad!).
Redan, klockan 15:00, har vi hört den första smällen av nyårsfirande.
Irriterat börjar vi diskutera dessa fyrverkerier.
Egentligen är det en enstämmig diskussion då vi båda tycker lika.
Min man: "Helt sjukt egentligen att man får skjuta fyrverkerier!"
Jag: "Ja, egentligen..."
Hans ögonbryn drar ihop sig (hans Clintan-look, enligt honom):
"Alltså, varje år skjuter nån bort en hand, eller hus börjar brinna..."
Innan jag hunnit säga nåt så säger han:
"Vi skulle lika gärna kunna säga såhär; att den 4:e april får alla gå runt med vapen"
Jag som är lite mer av den lugna/anti-våld -typen... eller... ja... jag ser ju även barnens fascination över fyrverkerier och smällare och vill väl nånstans att de ska få uppleva det, fast på ett vettigt sätt, säger:
- "Men varför inte bestämma, precis som med majbrasor, att man fyrar på särskilda ställen vid tolvslaget. Då kan de som vill se få se och de som inte vill kan stanna hemma. Att det är bara vissa som får elda fyrverkerier?"
Min man nickar medhållande samtidigt som vi hör ännu en smäll långt borta i nästa grannskap.
Vi båda går och tänker tillbaka på majbrasan för över ett halvår sedan.
Alla dessa snorungar, som knappt kan cykla vid vägarna än, springer runt med tändare och raketer.
Dessa far åt alla håll.
Små och stora barn springer från en smäll mot en annan... ja ja... våra barn får bli hur förbannade som helst och tycka vi är hur tråkiga som helst.
Men vi vägrar köpa smällare åt dem!
Om det vore så fint... att pappan går ut och startar raketerna (fortfarande nykter) och barnen står vid sidan och ser upp mot den färgsprakande himlen.
- Wow! Hela familjen står tillsammans och fascineras.
Men det funkar ju inte så!!!!!!!!!!!!!!
Gott nytt år allihop och hoppas ni är hel även 2012!
Norrsken och en kopp té på McDonald´s
Min man och jag har påbörjat vår nyårshelg med en skön kväll tillsammans.
En sväng in till McDonald´s.
En kopp té och glass med kolasås.
På vägen hem ser vi hela himlen dansa genom bilrutan.
Så vackert...
Svängde av vid BSK för att se himlen där inga gatlampor stör...
Jag lutar huvet bakåt.
Stjärnhimlen är lika fascinerande som vanligt och ikväll ännu skarpare.
Varje stjärntecken går att urskilja och trots att norrskenet slutat sitt skådespel blir jag uppslukad av himlen.
Så... där kom det.... ett stjärnfall.
En önskning är skickad ut i universum.
Hoppas den slår in.
(från nätet)
Vad man kan lära av sin hund:
* Allt går att äta, även hästbajs.
* Bandybollar innehåller nån slags sand (också ätbart)
* Madrasser måste bäddas innan man kan sova i dem (de går också att äta)
* Att springa efter pinnar är det roligaste som finns (pinnar är också goda)
* Man kommer undan skäll genom att se korkad ut.
* Man får go-saker ifall man ser söt ut.
* Sova i sängen kan man bara när inte husse är hemma.
* En traktor kan mycket väl vara ett hemskt monster från undervärlden.
* Min familj är den bästa i hela världen.
Idag har barnen varit med vänner hela dagen.
De är nöjda efter julen och ser fram emot nyårsafton (de firar in det nya året i sitt andra hem).
Själv skiter jag i vilket.
Jag vill bara lägga mig med min bok...
Vare sig det är nyårsafton eller en vanlig afton så känner jag mig nöjd över att vara hemma i lugn och ro.
Men kanske... ska vi göra nåt helt annorlunda imorgon kväll och umgås med lite folk.
Japp, kanske det blir så.
Men sen blir det övernattning i Sunne.
Jag, min man och min hund (han som äter allt. Det gör i och för sig min man också... undra om han kanske var hund i sitt tidigare liv?).
